Undersökningen visar för oss i branschen att vi har ett viktigt problem att arbeta vidare med. När så många upplever att de blivit sexuellt trakasserade – så är det hela branschens ansvar, särskilt för oss i chefspositioner och våra fackliga samarbetsparter. Vi är många som kan ta det här ansvaret nu.
Vi arbetar i en bransch där mannen, en mycket traditionell sådan, varit normativ väldigt länge. Det syns i urvalsprocesser och det syns i många repertoarval. Som bransch har vi börjat ändra på detta, och publiken kan därför se fler perspektiv och fler berättelser ta plats på scenerna. Men vi har mycket kvar. Jag är glad att vi på Riksteatern hunnit en bit på vägen i till exempel i arbetet med att balansera en repertoar utifrån mångfald, jämställdhet och genusperspektiv. Riksteatern arbetar aktivt för att vi ska arbeta efter metoder som innebär öppenhet runt beslut. Som arbetsledare eller som regissör eller producent ska du kunna redogöra för och öppet berätta varför du rollsatt eller anställt på ett visst sätt. Det är viktigt för att begränsa möjligheterna till maktmissbruk som sexuella trakasserier. Ett nära samarbete med fackstyrelsen på Riksteatern kring de här frågorna är också viktigt. Vi har en aktiv och bra fackstyrelse på Riksteatern som är en viktig part att samarbeta med i frågor som dessa. Låt oss samarbeta för att förändra den här situationen inte bara för Riksteatern utan för branschen i stort.
Vi kan naturligtvis jämföra oss med andra branscher och andra delar av samhället, och säga att problemen finns där också. Det är säkert så. För mig är det sekundärt. Nu när vi har de här siffrorna kan vi ta ansvar allihop och arbeta för förändring. Varje fall av sexuella trakasserier är ett fall för mycket.
2 kommentarer:
Bra skrivet. Äntligen en teaterchef som säger till!
Instämmer, tydligt o med det allvar som situationen kräver. Många kommer försöka nonchalera dessa skrämmande siffror som oxå påvisar en maktfullkomlig, patriarkal struktur där saker sker i "konstens namn", o där konstnärlig frihet blir ett begrepp som tillåter ett könsförtryck, o demokrati ställs i kontrast till konsten. Ett förändringsarbete tar tid o kraft o Riksteaterns öppenhet känns så himla välkommen, speeddatingen var ett fantastiskt intiativ,som frilans är man ju som sagt i händerna på div beslutsfattare. Så det blir intressant att se om fler nu följer ditt intiativ, för nu går det väl inte att backa tillbaks in i grottan? Lena, frilans skådespelerska
Skicka en kommentar