Tolken pratar hela tiden så vi kan ratta in rätt volym.
Därefter kommer skådespelarna in, en i taget för att presentera sig. 
De berättar namn och vad karaktären gör, lite om kläder och annat som är bra att veta. 
Eftersom det här sker innan föreställningen är somliga färdigsminkade, andra håller på och skyndar tillbaks till logen för att hinna bli klara.
Andra gör......ja inte vet jag:-) Hänger och fikar kanske.
Att som seende sitta med tolken i örat krävde mycket koncentration Det var helt klart krävande. Att lyssna till allt som sägs på scen och samtidigt ha någon som pratar om alla detaljer i örat var svårt. Jag förstår väl att det är A & O för en synskadad men för mig var det svårt. En nyttig upplevelse är det och jag kan troligen förklara ganska bra nästa gång någon frågar vad det innebär.
Förställningen var uppskattad av så väl seende som synskadade. Riktigt rolig och skratten var långa och många, också från scen, det är då vi i publiken njuter allra mest. När de kommer av sig och skrattar så det hoppar. När de försöker samla anletsdragen, då skrattar salongen så det tjuter! Härligt när det blir det där lilla extra. Vi kan sammanfatta en uppskattad föreställning som vi är mycket glada att vi lyckades få med i vårens program.
Förställningen var uppskattad av så väl seende som synskadade. Riktigt rolig och skratten var långa och många, också från scen, det är då vi i publiken njuter allra mest. När de kommer av sig och skrattar så det hoppar. När de försöker samla anletsdragen, då skrattar salongen så det tjuter! Härligt när det blir det där lilla extra. Vi kan sammanfatta en uppskattad föreställning som vi är mycket glada att vi lyckades få med i vårens program.
Användande tangenterna även denna gång, Simone.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar